Egna fiskpinnar och andra varianter på panerad fisk gör vi hyfsat ofta hemma, och gärna med panko istället för vanligt ströbröd precis som Lisa rekommenderar i det här receptet, så på många sätt var det här ingen större nyhet för oss. Det som ändå gjorde det till en trevlig ny bekantskap var tillbehöret, frisk kräm på gröna ärtor, vitlök, mynta, äpple och lime som passade alldeles utmärkt till fisken.
Enkel att göra var den också, även om jag hade missat ett (rätt viktigt) moment när jag läste igenom receptet, nämligen att krämen behöver tid för att tina efter att man har mixat ihop den, men innan man har blandat ner crème fraiche i den. Något som jag f ö tycker kännetecknar den här boken lite grann tyvärr, det ÄR ganska långa och lite omständliga beskrivningar. Bortsett från det så tror jag nog att vi kommer att göra den här rätten igen, en bra vardagsmiddag som passar hela familjen. Barnen gillar fisken och de vuxna får lite extra piff med hjälp av ärtkrämen, bra kombination. Här hittar du receptet.
/Karin
Sidor
söndag 8 mars 2015
måndag 2 mars 2015
Viltfärslimpa med gräddsky
Den här viltfärslimpan blev en fin söndagsmiddag för några veckor sen. Vi hade lite svårt att komma över rådjursfärs först, men efter lite letande hittade vi det i frysdisken i en lite mer välsorterad mataffär.
I det här receptet är det lite småpyssel med att hacka, riva och krossa svamp, lök, palsternacka respektive enbär först men det är så värt med tanke på vilken fin smak det ger åt viltfärslimpan. Som dessutom sen sköter sig helt själv i en gryta i ugnen, där såsen (på grädde, soja och portvin) blir klar samtidigt.
Vi serverade den med hasselbackspotatis och broccoli, mycket bra tillbehör. Receptet hittar man lite längre ner på den här sidan om man vill prova.
/Karin
I det här receptet är det lite småpyssel med att hacka, riva och krossa svamp, lök, palsternacka respektive enbär först men det är så värt med tanke på vilken fin smak det ger åt viltfärslimpan. Som dessutom sen sköter sig helt själv i en gryta i ugnen, där såsen (på grädde, soja och portvin) blir klar samtidigt.
Vi serverade den med hasselbackspotatis och broccoli, mycket bra tillbehör. Receptet hittar man lite längre ner på den här sidan om man vill prova.
/Karin
Etiketter:
Det godaste jag vet!,
Karin,
Lisa Förare Winbladh,
varmrätt
En till mild köttfärssås med mjölk och rosmarin
Till skillnad från Erika tillhör olika varianter av bolognese/köttfärssås en av mina riktiga favoriter, i alla fall när man lägger ner lite omsorg på att laga den. Jag varierar mellan olika typer, ibland tomatbaserat, ibland med grädde och när andan faller på och tiden finns gör jag en långkokt ragù bolognese som är helt fab. (Jag tror jag brukar hitta det receptet via det här inlägget).
Men nu var det ju Mild köttfärssås med mjölk och rosmarin, från Det godaste jag vet, som det skulle handla om. Jag testade det här receptet för rätt många veckor sen, men hur det nu än är så har jag inte lyckats sätta mig ner och blogga om det. Det här var det första receptet jag testade från Lisa Förare Winbladhs kokbok, och vilken bra start det blev!
Här fräser man sakta lök, selleri och morot tills de mjuknat ordentligt, samtidigt som man fräser färs i en annan panna och låter den koka i mjölk. Sen har man först vitlök och sen vin (jag använde rött) och sherry och låter det puttra lite innan man rör ner passerade tomater, buljong och rosmarin. Efter ett tag blandar man ihop färs och sås och låter det puttra ett tag till. På slutet kan man smaka av med lite vin och kanske ett par droppar vinäger också.
Sherryn är väl pricken över i:et i det här receptet tror jag. Jag använde Tio pepe, som jag f ö brukar ha i risotto annars. Och vilka smaker det blev i den här köttfärssåsen! Prova! Receptet hittar man här och hoppa inte över några ingredienser även om de känns udda, för det blir så fantastiskt gott när det fått koka ihop.
/Karin
Men nu var det ju Mild köttfärssås med mjölk och rosmarin, från Det godaste jag vet, som det skulle handla om. Jag testade det här receptet för rätt många veckor sen, men hur det nu än är så har jag inte lyckats sätta mig ner och blogga om det. Det här var det första receptet jag testade från Lisa Förare Winbladhs kokbok, och vilken bra start det blev!
Här fräser man sakta lök, selleri och morot tills de mjuknat ordentligt, samtidigt som man fräser färs i en annan panna och låter den koka i mjölk. Sen har man först vitlök och sen vin (jag använde rött) och sherry och låter det puttra lite innan man rör ner passerade tomater, buljong och rosmarin. Efter ett tag blandar man ihop färs och sås och låter det puttra ett tag till. På slutet kan man smaka av med lite vin och kanske ett par droppar vinäger också.
Sherryn är väl pricken över i:et i det här receptet tror jag. Jag använde Tio pepe, som jag f ö brukar ha i risotto annars. Och vilka smaker det blev i den här köttfärssåsen! Prova! Receptet hittar man här och hoppa inte över några ingredienser även om de känns udda, för det blir så fantastiskt gott när det fått koka ihop.
/Karin
Etiketter:
Det godaste jag vet!,
Karin,
Lisa Förare Winbladh,
varmrätt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)