Betyg: Det godaste jag vet

Vi har nu lagat oss igenom Lisa Förare Winbladhs kokbok Det godaste jag vet! och vi känner väl alla tre att titeln beskriver innehållet rätt bra. Det känns verkligen att det här är en samling med favoritrecept från en person som kan väldigt mycket om mat och som älskar att spendera tid i köket med kastruller och grytor puttrande.

Tyvärr är den inte helt lättillgänglig den här boken. Den är både mastig och ger vid en första anblick intrycket av att innehålla många lite för krångliga recept. Dessutom är bilderna inte tillräckligt lockande. De är ofta inte så stora och heller inte jätteinspirerande. Det är tråkigt att en sån sak ska stå i vägen för innehållet men så är det ju tyvärr.

Men kommer vi till innehållet så är det fantastiskt trevligt. Alla smakerna sitter där de ska, det är ganska milda men åh så balanserade och fina. Det märks verkligen att Lisa kan mat.

Det här är en kokbok för dig som gillar mat, som vill få tips på nya roliga smaksättare och som inte har något emot att det tar lite tid att både införskaffa och laga mat. Resultatet kommer i nästan samtliga fall att bli helt utsökt. Är du en del av en småbarnsfamilj med ont om tid bjuder boken ändå på flera toppenrätter, tar du dig bara tiden att leta reda på dem.

ANTAL LAGADE RECEPT:
Karin 4, Sabina 5 och Erika 8.

PLUS

• Fantastiskt fina, om än milda, smaker. 
• Spännande nya smaksättare som sherry och miso.
• Man blir sugen på att laga flera av rätterna om man bara ger sig tid att ta sig igenom bokens alla sidor.
• Det är både fint och bra att Lisa slår ett så tydligt slag för bra råvaror.
• Lisas genuina matintresse känns verkligen och det är inspirerande.

MINUS 

• Lite för tråkiga bilder. Kraven på bilder så här i foodstylingens tidsålder är höga och den här kokboken möter inte dom förväntningarna riktigt.
• Lite väl omständliga recept. En del kändes väl långa och krångliga att laga vilket blir till ett hinder.
• Saknade ersättare till en del svåra ingredienser, nästan alltid saknades någon viktig ingrediens hemma.
• En aning von oben-ton kring vilka råvaror man ska välja.
• Trots att smakerna är väldigt fina och att boken innehåller många lockande recept finns det ändå en känsla av att det här inte kommer bli en självklar kokbok att vända sig till framöver.

BÄSTA RECEPT:
Karin: mild köttfärssås med rosmarin.
Sabina: Lökrostat bröd med tomat, räksmulor, jordnötter och sri racha-dressing. (Du hittar det långt ner på den här sidan).
Erika: Sötpotatismos med brynt smör, miso, ingefära och rosmarin.


SÄMSTA RECEPT:
Karin: inget som var dåligt egentligen, lammspetten var det jag blev minst förtjust i, men även de var goda.
Sabina: Kikärtscurry med bönor. God, men inget speciellt.
Erika: Jag lagade en pasta med pilgrimsmusslor, sparris, mandel, färska tomater, rosmarin, sherry, citron och ingefära som inte alls blev bra. Man kan sammanfatta det med att det var lite väl många smaker going on i den där rätten. Här finns receptet om någon ändå skulle bli lockad att testa.


BETYG (skala 1 - 5, där 5 är högst):
Karin gav betyget 4, Sabina gav betyget 4 och Erika betyget 3.

Betyg: Soda, lemonad och snacks

Vi har inget flyt med våra utvärderingsträffar kan vi konstatera. Även den här gången har vi misslyckats med att få till dem ett par gånger om, p g a diverse orsaker som jobb, sjukdom, livet och sånt. Alltså blir det ytterligare en bloggutvärdering, för nu är det ju hög tid att sätta tänderna i en ny bok.

Soda, lemonad & snacks, av Tove Nilsson, testade vi under sommaren. Som man hör på namnet innehåller den recept på framför allt drycker, men även tilltugg. Boken inleds med ett mer teoretiskt kapitel där man får lära sig grunderna i att göra kolsyrade och jästa drycker, man får tips om ingredienser samt om utrustning man behöver. Sen följer ett antal kapitel med olika inriktning: sodasyrup, lemonad och iste, jästa och fermenterade drycker, floats, egg cream, ice coffee och bubble tea. Recepten på snacks är insprängda i dessa kapitel.

SÅ HÄR TYCKTE KARIN OM BOKEN:
ANTAL LAGADE RECEPT: 12

Det här var en av de mer inspirerande böckerna vi testat i Kokboksklubben sen start! Det var så klart ingen nackdel att den här perioden sammanföll med en av de varmare somrarna på länge, för många recept i boken fungerar utmärkt som svalka en riktigt varm sommardag. Klart man blir lite extra motiverad då. Men även utan vädret tror jag att jag skulle blivit lika förtjust.

För mig innehöll boken såväl ny inspiration som bättre varianter på klassiker (t ex iste) där jag tyckt att jag redan hittat det perfekta tillagningssättet. Flera recept blev nya favoriter som jag återkom till redan under testperioden, ett gott betyg om något.

Och bilderna! Otroligt lockande. När det gäller en del andra kokböcker har vi reagerat på att bilderna i en viss kokbok inte har lockat oss att testa recepten, det är definitivt inte något problem här. Överhuvudtaget gillade jag layouten: fantastiska bilder, tydlig uppställning och bra läsbarhet, blandat med lite mer lekfulla inslag, som små illustrationer och tips.

Om jag ska säga något negativt är det kanske att en del av de mer komplicerade recepten känns just väldigt krångliga, vilket avskräckte mig från att prova dem trots att jag väldigt gärna ville. Några exempel: ginger beer, orange soda och fläderchampagne. Jag tror dock att jag kommer att återkomma till den här boken ofta, både för att göra om mina favoriter, men också för att prova nya recept. Sammantaget, en fullträff alltså.

BÄSTA RECEPT: ginger ale syrup om jag bara ska välja ett
SÄMSTA RECEPT: green cucumber lemonade var inget för mig


SÅ HÄR TYCKTE ERIKA OM BOKEN:
ANTAL LAGADE RECEPT: 15

Jag håller helt med Karin om att det här var en fantastiskt inspirerande och härlig kokbok. Även jag har framför allt gjort de enklare varianterna på dryck i den här boken men tänker att det bara är naturligt. De har varit så goda att jag inte behövt utmana mig något mer – men det vill jag göra på sikt. Det är därför en rolig bok att ha i sin ägo: den bjuder på fler och nya utmaningar den dagen jag är redo att nörda ner mig.

Förutom att den är snygg som Karin redan varit inne på (både bilder och lay out) så har det mesta varit helt sensationellt gott också. Flera av recepten har jag gjort flera gånger om så som den salta lemonaden och ginger ale syrupen.

Jag försökte mig på att jäsa egen apelsinsoda med hjälp av champagnejäst men misslyckades totalt. Det tror jag nog att man bör förvänta sig vid ett första försök, men en del i problemet ligger i beskrivningen som är lite luddig: hur mycket ska man egentligen trycka till flaskorna? Min jäsning kom igång efter cirka tre dagar (isf receptets 1-2) men det blev aldrig någon riktig kolsyra. Tryckfelet att man skulle addera 1 1/2 dl vatten isf 1 1/2 LITER vatten kan nog också ha bidragit till det långsamma jäsningsresultatet. Jag adderade vattenmängden men kanske för sent?

Och eggcreamen där det står att "blir det ingen snygg vit skummig krona så är det tyvärr en misslyckad egg cream". Jag provade tre-fyra gånger utan att få till kronan och saknade vägledning till ett lyckat resultat.

Men trots luddiga instruktioner skulle jag ändå vilja påstå att det här är årets kokbok. Kanske till och med den bästa kokboken vi haft hittills i Kokboksklubben? En bok som jag kommer att behålla och återkomma till är det i alla fall.

BÄSTA RECEPT: Salty lemonade
SÄMSTA RECEPT: Cream soda


SÅ HÄR TYCKTE SABINA OM BOKEN:
ANTAL LAGADE RECEPT: 4

Superläcker kokbok tack vare de otroligt läskande bilderna. Det mesta som jag gav mig på blev gott, men jag hade inte någon tur med de jästa dryckerna, som smakade just lite jäst. Boken kommer definitivt att lyftas fram på hedersplats i bokhyllan när våren närmar sig igen!

BÄSTA RECEPT: Salty lemonade
SÄMSTA RECEPT: De med jäst


SÅ HÄR TYCKTE ELISABETH OM BOKEN:

BÄSTA RECEPT: Vinägerchips
SÄMSTA RECEPT: Tonic syrup


BETYG (skala 1 - 5, där 5 är högst):
Karin gav betyget 5, Erika 5 och Sabina 4

/Karin, Elisabeth, Sabina och Erika

Betyg: Laga smart med Jamie

Eftersom vi än en gång har misslyckats upprepade gånger att ses för att göra en utvärdering av Laga smart med Jamie, och vi verkligen vill komma igång med nästa bok, så gör vi bloggvariant även nu:

SÅ HÄR TYCKTE KARIN OM BOKEN:
ANTAL LAGADE RECEPT: 11

Jag gillar den övergripande idén, oerhört sympatiskt att försöka få folk att slänga mindre mat och hjälpa dem att planera bättre. Det finns en hel del bra tips under de där delarna som handlar om att ta tillvara på saker som blir över, vilka styckdetaljer man kan köpa etc. Jag gillar också att det är en stor del med vegetariska recept. Jag tycker att, som alltid när det är Jamie, kokboken är fin, trevlig att titta i, och hyfsat pedagogiskt upplagd. De recept jag gillar bäst är de lite snabbare, enklare recepten.

Det jag har att invända är dels det där med smaksättningen: "krydda så det blir gott". Boken/recepten känns inte färdig helt enkelt. Och det är ju en rätt stor brist. Särskilt som det känns som att boken vänder sig till folk som inte är så vana att laga mat, då behöver man det stödet. Och det är min andra invändning, men den är mer personlig. För mig känns mycket lite för basic och det gäller nog generellt för Jamies böcker: jag föredrar dem av hans böcker som inte har som uppgift att lära folk att laga mat, de är roligare att laga ur tycker jag. Typ grillboken. Tycker denna och såna där "laga mat på 15 minuter" är tråkigare, även om jag gillar dem på en principiell nivå s a s. Som med flera andra översatta kokböcker tycker jag också att det känns rätt brittiskt emellanåt. Typ "din lokala grönsakshandlare" och en del mer ogripbara saker i själva känslan. Plus, en del ingredienser som är ovanliga här. Jag har också tidigare antecknat att det känns lite "von oben", kanske lite väl mycket pekpinnnar?

BÄSTA RECEPT: Vegetarisk jätterösti
SÄMSTA RECEPT: Ugnsstekt kyckling

SÅ HÄR TYCKTE ELISABETH OM BOKEN:
ANTAL LAGADE RECEPT: 2

I teorin är tanken med boken väldigt bra. Laga stora satser och laga sen läckerheter på resterna. Men funkar det i praktiken? Men snygg och smart bok. Mycket fina tips och smarta saker som du kan göra med saker som blir över. Sky från steken eller grönsaker som håller på och blir dåliga.

Men, ja, hur många känner egentligen sin fiskhandlare och sin slaktare i dagens Sverige? Här i Stockholm måste man ta sig till någon av hallarna för att få en personlig relation med någon över disk, men då blir kilopriset desto högre. Jag fick jaga ganska mycket för att få tag i den där bogbladssteken med svål och ben. Och då var det ICA Maxi av alla ställen som kunde specialbeställa via sin grossist.


SÅ HÄR TYCKTE ERIKA OM BOKEN:
ANTAL LAGADE RECEPT: 5

Jag håller med mina vänner i klubben om att det är en bok som har ett fint syfte. Den vill få oss att slänga mindre mat och göra rester till något festligt och gott.
Jag tycker också att det är en mycket fin kokbok. Snyggt stylade matbilder som känns väldigt samtida (med grova underlag, lite spill utanför tallrik och ofta fotat rakt ovan i från). Recepten är enkelt layoutade och lätta att följa.

Nackdelen är att inget av det jag har lagat har varit sådär wow. Det har inte varit dåligt men heller inte så himlarns minnesvärt. Lite väl enkla smaker som jag tror kan bero på att det har slarvats lite i skapandet av boken. Om det hade lagts lika mycket tid, eller hey! tio procent så mycket tid, på skapandet och skrivandet av recepten som på stylingen så hade jag varit nöjd. För det räcker inte med fina bilder (även om fula kan stjälpa en hel kokbok lex Nigellas kök där upplevelsen egentligen är det rakt motsatta som med denna).

Sen är det här med resttänket lite av ett problem för många av recepten som ser helt fab ut kräver att man ska ha gjort originalreceptet och det, originalreceptet/n har jag inte gått igång på alls. När det gäller kycklingvarianterna löste jag det med att köpa grillad kyckling för att få till "restingrediensen" men fläskköttet? Nötköttet? Det fick jag inte till.

Sammantaget kan man säga att jag gillar den här kokboken i teorin men det är inte en bok som jag skulle rekommendera någon att köpa. Inte för att den är direkt dålig men för att det finns så rackarns många andra kokböcker att lägga sina pengar på istället.

BÄSTA RECEPT: Canneloni med kyckling och spenat
SÄMSTA RECEPT: Carbonara med rökt makrill


BETYG (skala 1 - 5, där 5 är högst):
Erika gav betyget 1 Elisabeth gav betyget 2 Karin gav betyget 3

/Karin, Elisabeth och Erika

Betyg - United States of Cakes

Då jag är Kokboksklubbens självutnämnda dessertdrottning så föll det då på min lott att skriva ihop en summering av våra tankar kring vår senaste bok. Åsikterna har varit lite upp och ner hos mina kollegor och kanske inte idel glada miner kring recepten och bokens utformning. Lite för många bilder på författaren, lite för mycket av alla ingredienser ... Jag själv tyckte det var lite dåligt med generella tips. Jag gillar när författare bjussar lite extra på små tips som gör själva bakandet lite lättare. T. ex hur länge håller sig cupcakes i kylen om du vill göra dom i förväg till ett kalas? Hur förvarar man cakepops? Såna saker.

Sen var bilderna på bakverken är inget annat än fantastiska. De är ursnyggt stylade och ser otroligt smarriga ut. Generellt känns hela utformningen på boken modern och fräsch. Men vi har som sagt funderat lite på alla dessa bilder på författaren. Om man bortser från själva laddningen i bilderna (som ju inte var liten om man säger så), så finns det vissa likheter med Morberg där han står och ska se macho ut på var och varannan sida. Hur stort intresse har kokboksköparen av det egentligen? Vi väljer en kokbok för att vi är intresserade av mat, inte för att det är en "idol" som har gett ut den. Men samtidigt gissar vi att det här egentligen bara följer en logik som hänger ihop med den kändisfixering som vi har runt i kring oss i dagens mediala samhälle. Kända personer säljer, vad det än må vara. Och det är tydligt att man vill skapa en karaktär av Roy i denna kokbok.

Så – den här boken har varit med oss en tid nu. Över två månader har vi fått klämma och känna. Och baka. Vad tyckte vi?

ANTAL BAKADE RECEPT: Erika bakade 6 recept, Elisabeth bakade 8 och Karin 2.

PLUS

• Bra kapitelindelning och det är lätt att följa recepten. 
• Snyggt foto - på bakverken alltså! 
• Roy uttrycker en stor bakglädje i sina recept och texter.
• Man blir sugen på att baka och bjuda in till kalas av att bläddra i boken!

MINUS 

• Lite väl många bilder på författaren 
• Bakverken var smakmässigt lite väl söta och mastiga. Nu är det ju en amerikansk kokbok så detta är väl egentligen vad man bör förvänta sig. 
• Karin hade problem med att hon inte har varmluftsugn och att det var det i alla recept. (Nu såg hon att det faktiskt står i förordet hur man ska göra om man har vanlig ugn, men det där läser man väldigt sällan, sån info bör nästan finnas i anslutning till recepten, eller åtminstone inte i löptext längst ner i ett förord). 
• Något absurda proportioner ibland? Tex innehöll Roys Chocolate cheesecake nästan ett KILO philadelphiaost plus 300 gram socker, tre ägg och en äggula, 250 gram mörk choklad (och ytterligare 100 gram mörk choklad som dekoration). Samt två deciliter vispad grädde på toppen. Eller hans nutella cupkakes där hälften av frostingen hade räckt gott och väl: För 12 cupcakes hade man 250 g smör, 150 g choklad och 100 g nutella (plus 150 g florsocker). Det är alltså 50 gram frosting per muffin. Mät upp 50 gram på ett smörpaket så förstår ni orimligheten i detta.

BÄSTA RECEPT:
Erika: Nutella cupcakes nomnomnom. (Förutom det där med frostingen.)
Elisabeth: Geneva Cookies - mums!
Karin: Cheesecake in a jar var riktigt gott faktiskt

SÄMSTA RECEPT:
Erika: Mår fortfarande illa av bara tänka på hans mastiga Chocolate cheesecake.
Elisabeth: Salted Caramel Chocolate Tart. Jag vet inte hur mycket det berodde på att jag kanske inte lyckades med receptet. Men nä. Inte så god.
Karin: inget av de två jag gjorde var egentligen dåligt

BETYG (skala 1 - 5, där 5 är högst):
Erika gav betyget 2 Elisabeth gav betyget 4 Karin gav betyget 3

/Elisabeth

Betyg Grön mat: vegetariskt varje dag från River cottage

Att det här har varit en kokbok i Erikas smak har nog inte undgått någon. Att det på samma sätt, fast rakt motsatt, varit en kokbok som inte passat Elisabeth och hennes familj är också rätt tydligt. Utvärderingen denna gång sker utan att vi har setts för att prata ihop oss. November är en sådan månad då det är svårt att få ihop allt och för att inte behöva skjuta på starten med nästa kokbok utvärderar vi Grön mat: vegetariskt varje dag från River Cottage här i bloggen.

Sammantaget kan man säga så här: om du gillar att laga vegetarisk mat och törstar efter inspiration så är det här en fantastisk kokbok. Helt fantastisk. Men är du kanske lite mer tveksam till hela vegoprylen och egentligen är mer av en köttfantast så kommer den här kokboken inte få det att lossna för dig den här gången heller.

En svårighet med den här kokboken kan också vara, som det har varit för Karin, att även om man själv vill äta vegetariskt så vill inte resten av familjen (framför allt kanske barnen) det. Det kan man så klart avhjälpa med att servera en bit kött, korv eller annat som tillbehör, men det känns ju samtidigt lite tråkigt att det ska behöva vara så om man nu har en ambition att äta mer vegetariskt. Men det här är alltså inte självklart en kokbok för småbarnsfamiljer där olika kräsna viljor samsas. Samtidigt, bör tilläggas så har Erikas ettåriga tvillingar faktiskt ätit en del av rätterna och verkat gilla dem.

ANTAL LAGADE RECEPT:
Erika lagade 11 recept, Elisabeth lagade 3, Karin lagade 6.


PLUS

• Vi gillar att Hugh Fearnley-Whittingstall har en mission med den här kokboken, han "försöker faktiskt förändra era liv. Syftet är otvetydigt att övertala er att äta mer grönsaker". Härligt med en kock/kokboksförfattare som använder sin kunskap för att göra ett inlägg i debatten.  
• Äntligen en vegetarisk kokbok full med lockande och spännande recept!
• Bilderna, typografin och upplägget på sidorna lockar till matlagning. 
• Oftast ganska få ingredienser per recept som dessutom inte är helt omöjliga att hitta.
• Trevligt med långsam tillagning för en gångs skull. Många rätter ska småsjuda länge på spisen vilket gör att smaken hos grönsakerna bibehålls trots att de är helt genomkokta.
• Och det är väl just de långa tillagningstiderna som gör att det blir så goda smaker? Dessa är fullt utblommade, som Erika skulle säga. 
• Samtidigt bra att det finns en del recept som är väldigt snabblagade, för ibland är det väl det som måste till tyvärr. :)
• Många recept kräver råvaror som inte alltid är i säsong, men på flera ställen finns förslag på ersättare som gör att rätten passar bättre på hösten eller vintern.

MINUS

• Själva receptbeskrivningarnas löptexter är ibland lite ologiskt uppdelade och gör det svårt att följa momenten. Kanske beror det på översättningen?
• Kokboken är kanske på gränsen till för tjock? Vi förstår att detta låter som ett lyxproblem men många goda recept riskerar att drunkna i det stora omfånget.
• Vissa recept känns lite snålt tilltagna, man skulle behöva lite mer för att verkligen bli mätt. 

BÄSTA RECEPT: 
Erika: Wrap med refried beans lagade jag två gånger på en vecka så ja, den är solklar favorit. Vill du provlaga? Här finns receptet.
Elisabeth: Den gröna ärtsoppan med persilja var väldigt god, och ett nytt sätt att göra just en sån rätt för mig. Det kommer jag laga igen. Men kanske lite räkor eller lax till? ;)
Karin: Det känns ju lite futtigt, men samtidigt har det varit en sådan uppenbarelse för mig, så jag måste säga det pocherade ägget. Även ratatouillen var himla god.

SÄMSTA RECEPT: 
Erika: Hum. Nej, inget recept var så dåligt att jag skulle kalla det för ett "sämsta recept".
Elisabeth: Pintoböns-grytan. Nä. Inget för mig.
Karin: Blomkålsgrytan var rätt trist, jag skulle inte tipsa någon om det receptet.

BETYG (skala 1 - 5, där 5 är högst): 
Erika gav betyget 5 Elisabeth gav betyget 3 Karin gav betyget 4

/Erika

Betyg: Smaker i mitt hjärta

Förra veckan träffades vi för att utvärdera Smaker i mitt hjärta. Vi har konstaterat att vi alla just nu är inne i ungefär samma fas (den med små barn) och har därför kommit fram till att det blir mer fokus på utvärderingen om vi ses på lokal. Och eftersom vi lagat koreanskt valde vi en restaurang med asiatisk anstrykning.

På det stora hela var vi alla tre positiva till boken, och vi har hittat många nya favoriter i den. Vi har dock några betänkligheter också som vi kommer att gå in på närmare, utan dem tror jag att boken hade fått riktigt höga betyg av oss, för de delar som vi gillade, gillade vi VERKLIGEN.

Erika lagade 8 recept, Elisabeth lagade 5, Karin lagade 6 (plus 3 sidorätter/namul). 

PLUS

• Vi tyckte oss märka redan i Sveriges mästerkock att Jennie Walldén har ett riktigt fint sinne för smaker och den känslan blev inte mindre av den här boken. Det märks kanske lite extra tydligt i cross-over-kapitlen i kokboken, t ex i Special ribs- eller bulgogitacosreceptet. De här recepten är otroligt inspirerande, riktigt lyckad cross-over är ju inte helt vanligt. 
• Boken innehöll många recept som vi blev riktigt förtjusta i. Både Elisabeth och Erika har t o m hunnit med att laga något/några recept flera gånger, vilket ju verkligen måste sägas vara ett bra tecken.
• Det koreanska köket i sig är en anledning att tycka om boken. Inte lika spritt i Sverige som det thailändska, men så otroligt gott.  
• Bokens inledande kapitel där Jennie Walldén på ett personligt sätt berättar om sitt förhållande till de olika matkulturerna tillför verkligen ett element till boken. Och hennes egna livshistoria som också finns med där gjorde att personen Jennie flyttade in i våra hjärtan.
• Boken innehåller en del lättlagade rätter som t ex fläskkarré med kimchismör, som trots liten insats i köket ändå smakar fantastiskt. Sånt gillar vi.  
• Det här är mat som många kan tycka om. Många av recepten blev favoriter för alla familjemedlemmar (t o m svärmor som kan vara lite kinkig). 

MINUS

• Vår största invändning mot boken handlar om den rätt spretiga sammansättningen av olika kök. Vi tycker att kapitlen med koreansk mat och cross-overmat är bokens starkaste och kopplingen till italiensk och svensk mat känns svag. Vi förstår ju bakgrunden till det här urvalet, men tror att boken hade vunnit mycket på en renodling kring just det koreanska och det asiatiska. Här kan vi tycka att bokens redaktör kunde ha kommit in och styrt upp det hela lite mer. 
• Vissa recept är rätt krångliga. Som detta med blotta mängden ingredienser i vissa recept, som kan verka rätt avskräckande. För att bara nämna ett: till de koreanska burgarna går det åt 33 ingredienser. Eller bibimbap som i princip kräver att man är ledig för att man ska hinna med att göra alla moment. (Fast det är så värt det om man väl tar sig tiden). 
• Varje kapitel avslutas med en efterrätt, totalt är det alltså fem efterrätter med i boken. Vi tycker det är en halvmesyr som vi lika gärna kunde varit utan. 
• Det är väldigt roligt att det var ett recept på egen kimchi i boken, men här hade det behövts lite mer instruktioner, det här är ju inte en rätt som ingår i vardagsrepertoaren direkt. Vad gör man om det inte börjar bubbla av jäsningen som det står? Och hur länge håller den i kylen? Och det här att låta skaldjur stå framme i rumstemperatur i några dagar för att sedan ätas? Förklaringar saknas.

BÄSTA RECEPT: 
Erika: Special ribs och Chapchae är två rätter som jag lagat två gånger och kommer att laga många gånger till. ÄLSKAR special ribsen!
Elisabeth: Special ribs har jag lagat om och om igen!
Karin: bulgogitacosen var min absoluta favorit, även om de hade stor konkurrens av bibimbapen

SÄMSTA RECEPT: 
Erika: Kimchin. Så mycket jobb för så lite smak. Jag gjorde den till och med två gånger eftersom jag inte tyckte att den betedde sig så som Jennie beskrev den i boken. Båda gångerna fick jag dock samma resultat. Ett ytterst mediokert sådant. Pilgrimsmusslor med sparris och salladslök var inte heller någon höjdare.
Elisabeth: Det jag lagade var faktiskt väldigt gott, jag lyckades väl välja ut pärlorna :)
Karin: jag tyckte burgaren var lite menlös, men egentligen vill jag inte kalla receptet för dåligt (dessutom tror jag att den led lite av att jag hade köpt färdig kimchi)

BETYG (skala 1 - 5, där 5 är högst): 
Erika gav betyget 4
Elisbeth gav betyget 3
Karin gav betyget 3 (fast kapitlen med koreansk mat och Öst möter väst - på land får lätt 5)

/Karin

Betyg: Fransk bistro

Till sist fick vi till det. Alla var friska och över en rasande trevlig lunch i förra veckan utvärderade och betygsatte vi Maria Zihammous Fransk bistro. Generellt sätt kan man säga att vi gillade kokboken. Mycket. Så som våra liv ser ut, med små barn i samtliga familjer är det inte alltid lätt att hitta tiden att laga snajdig mat. Dessutom bör smakerna passa så många som möjligt och får inte heller innehålla för många konstiga ingredienser (som vi inte heller hinner flänga runt och hitta). Och precis så har boken varit. Den har varit lätt att inspireras av och lätt att laga ur. Antalet lagade recept skvallrar ju tydligt om just detta.

Karin lagade 11 recept, Erika lagade 11 och Elisabeth 5.

PLUS

• Det är en väldigt inspirerande kokbok. Vackra bilder och läskande recept. Man blir sugen och vill laga många recept vid en första genombläddring.
• Enkelheten. Nästan alla recept är enkla, snabba och okomplicerade.
• Boken är vad den ger sig ut för att vara. En kokbok med fransk bistromat. Det kan tyckas självklart, men är faktiskt inte alltid det. Ni minns väl Grönt?
• Goda smaker. I princip allt vi lagat har dessutom smakat bra. Det är inte heller en självklarhet.
• Lättillgängliga smaker. Det är inte något som är allt för konstigt eller "out there".
• Det finns ännu fler recept vi vill laga ur kokboken. Så vi kanske kommer att återkomma. Vill vänta till sparrissäsong för ett recept, och det finns en fin efterrätt med körsbär som låter smarrig. Den lagar vi helst i slutet av sommaren. 

MINUS

• Layouten är minst sagt rörig. Det är för många designelement, för många typsnitt, grepp och vinkar. Det ger ett oförtjänt ogenomtänkt intryck. Dessutom är typografin i vissa fall svårläst.
• Vissa recept är det visserligen inte något större fel på, men smakerna är lite väl bleka, på gränsen till menlösa.
• Svagt dessertkapitel där flera av efterrätterna egentligen är mer "fika" om ni förstår? Som paj till exempel.

BÄSTA RECEPT: 
Karin: Omelett med ost och örter och grillad strömming med citron och persilja, kan omöjligt välja mellan dem.
Erika: Hum. Var det musslorna som var bäst? Eller kanske vinägerkycklingen? Eller päronen med hasselnötsgrädde och rödvinssirap? Jo. Det var nog sirapen som var den bästa.
Elisabeth: Citron tarte, efter lite modifiering. Pajdegen är lite väl smulig, så vi rekommenderar lite extra vätska.


SÄMSTA RECEPT: 
Karin: Café de Paris-smöret.
Erika: Nej usch vad tråkig den där zucchinisoppan blev som jag bjöd Karin och Elisabeth på en dag.
Elisabeth: Håller med Karin om smöret. Mycket jobb och smaken var en besvikelse.


BETYG (skala 1 - 5, där 5 är högst): 
Erika gav betyget: 4
Elisabeth gav betyget: 3
Karin gav betyget: 3

/Erika

Betyg: Morberg lagar husmanskost

I förrgår var det äntligen dags för Kokboksklubben att ses IRL, hurra! Sen vi sågs sist har det hänt massor, bland annat har tre nya bebisar kommit till världen :) Så vi hade minst sagt mycket att diskutera, men kvällens huvudämne var såklart Per Morbergs kokbok Morberg lagar husmanskost.

Vad tyckte vi då?
Först och främst så passade Morbergs bok oss bättre än den senaste (Systrarna Eisenmans Mingelmat), och den fick flera av oss att testa rätter som man trott att man inte tyckt om. Vi testade också att laga några av våra restaurangfavoriter.

För min (Elisabeth) familj passade Morberg bra. Flera av rätterna är stående klassiker på vår meny (som fläskpannkaka), men vi testade Morbergs versioner som omväxling. Den stora skillnaden var mer smör och mer grädde. Just det visade sig vara en sak som återkom i nästan alla hans recept. Så det är väl lite av kontentan av boken - mer smör och mer grädde. Det, och köp bra kött.

Totalt lagade vi 25 recept (rekord!) och bara det i sig är ett bra betyg. Vi var taggade och sugna på att testa många olika recept. Boken passade även bra in i våra liv som de ser ut nu när vi ju är småbarnsfamiljer allihop.

Karin lagade 11 rätter, Erika lagade 9 rätter och Elisabeth lagade 5 rätter.

PLUS

• Vi är på gång! Efter en liten svacka med böcker som inte riktigt funkat så har vi hittat rätt. Det här var (och är) en mycket inspirerande kokbok.
• Vitlökssmöret måste vara det mest hyllade smöret hittills.
• Flera rätter (t ex lammkotletterna) var väldigt lättlagade men kändes ändå "fredags-festliga"
• Flera gamla klassiker kändes roligare i Morbergs tappning, ofta tack vara någon lite ovanligare smaksättning eller litet tillägg.
• Boken påminde oss om rätter som lite fallit i glömska.
• De flesta recept är både enkla följa och att tillaga. 

MINUS

• Vissa delar av recepten var lite väl krångliga. Egengjord buljong krävde t. ex 3 kg sågade ben av kalv.
• Vissa saker borde beskrivas bättre i boken. Vet alla att rundkornigt ris är grötris? Eller hur man gör brynt smör?
• Några recept kändes riktigt alldagliga, och det behöver ju husmanskost inte alls vara. 
• Och ja, lite svårt kanske man kan ha för Morbergs jargong ibland. 
• Fiskrecepten kändes inte alls lika inspirerande som köttrecepten
• Vi saknade också serveringstips i många fall, något litet grönsakstillbehör hade man gärna velat ha till de flesta rätterna.

BÄSTA RECEPT: 
Erika: Lammkotletter med vitlökssmör.
Karin: Wallenbergaren. Och vitlökssmöret så klart.


SÄMSTA RECEPT: 
Erika: Trots att jag inte var dödsförtjust i Morbergs variant av Gubbröra skulle jag ändå inte säga att det det är ett "sämsta recept". Jag tycker nog att allt jag lagade ur boken blev gott.
Karin: den baconlindade köttfärslimpan


BETYG (skala 1-5 där 5 är högst)
Erika: 3
Elisabeth: 4
Karin: 3

/Elisabeth

Betyg: Systrarna Eisenmans mingelmat

Det måste sägas. Systrarna Eisenmans mingelmat som vi var så peppade på, har inte blivit någon riktig succé. Och ja, det kunde man ju räknat ut med ena lillfingret. Det är som Erika skriver: "Det här är inte en bok som passar en nybliven småbarnsfamilj." Inte heller en inte fullt så nybliven barnfamilj kan jag konstatera. Vi blev väl tjusade av alla härliga recept och själva stämningen i kokboken. Vem vill inte hålla små trevliga tillställningar där det serveras cocktails och tilltugg liksom? Men nä, just nu finns det inte mycket utrymme för sådant helt enkelt, för någon av oss. Så vi rundar av och utvärderar nu. 

Oavsett hur mycket (lite) användning vi har för den just nu är vi ändå övervägande positiva till boken.  Den är ett fantastiskt uppslagsverk över mingelmat. Över 300 sidor och 565 recept, utifrån olika teman. Stora inspirationsmöjligheter alltså. Generellt tror jag det är där boken är som bäst, som inspiration till en riktig mingeltillställning. Inte om man bara vill ha några tilltugg innan maten (även om den funkar till det också). 

Vi lagade alltså inte så många rätter. 
Karin kom upp i 4 stycken och Erika lagade ett recept.

PLUS

• De recept vi har lagat har till övervägande del varit bra! 
• Boken är en stor inspirationskälla, man blir verkligen sugen på att ställa till med cocktailparty. 
• Bra också med råd om hur mycket mat och dryck man ska räkna med per person, 
• Det är helt enkelt en väldigt trevlig bok, bara fel för oss just nu. 

MINUS

• Drinkdelen är väl snålt tilltagen. Antingen borde man satsat lite mer, eller tagit bort den helt. 
• Om man tittar på recepten mer som separata enheter känns det som att det finns många recept som är väl simpla (t ex parmalindad melon, jag behöver inget recept på det), medan många andra recept känns rätt komplexa/tidskrävande. Dock funkar helheten väldigt bra. 
• Något annat dåligt kan vi inte komma på. 

Betyg

Erika gav boken: 3

Karin gav boken: 4

Det känns lite överflödigt att utse bästa och sämsta rätt här, men jag vill gärna slå ett slag för Ägg Florentine i största allmänhet, så himla gott. 

/Karin

Betyg: Jamie grillar

Av olika anledningar blir det även den här gången en utvärdering utan att vi ses och lagar mat. Vi har dock bestämt att vi definitivt måste ses och laga hummerburgaren vid tillfälle.  Att vi alla tre verkligen tagit till oss Jamie grillar är inte direkt någon hemlighet. Hör bara:

"Jag håller på att älska ihjäl den".
"Och jag blir bara mer och mer övertygad om att det här verkligen är THE grillkokbok"
"Jamie grillar går från klarhet till klarhet".
"Ja vi gick ju som sagt all in på Jamie grillar här en kväll i maj. Rätt val kan jag säga :)"

Karin lagade 13 recept, Erika lagade 8 och Elisabeth 7.

PLUS

• Inspirationen! Bilderna!
• Resultatet - allt (nästan i alla fall) blev ju så gott! 
• Mängden recept man ville prova, vi har alla kvar recept vi skulle vilja testa men inte hunnit med. 
• Enkelheten. Väldigt få recept känns pretentiösa eller överarbetade. Det här är rätter som går att kombinera med umgänge och småbarnsliv. 

MINUS

• Vissa ingredienser är inte direkt kända i Sverige - kan vara något översättaren borde fångat upp? (ett exempel är "Chilisås av karibisk typ")
• Några begrepp kunde förklarats mer, t ex "recado", som jag fortfarande inte är helt säker på vad det innebär. Visserligen kan man laga rätten ändå, men det är ju trevligt att lära sig. 

BÄSTA RECEPT: 
Karin: Hummerburgare. Men det fanns många som tävlade om platsen. T ex Fläsk med anchiote-recado och chili-friterade lökringar.

Erika: Ooooh. Så många som var SÅ bra! Men jag gillade nog de grillade mexikanska majskolvarna bäst – i alla fall om man ska se till hur många gånger jag gjorde dom.

Elisabeth: Mitt bästa recept var den där förrätten med crostini/bondbönor.


SÄMSTA RECEPT: 
Karin: Makalös masalarub till fisk. Det var bara trist, fast det lät jättebra.

Erika: En potatissallad med baconströssel som jag inte ens bloggade om. Den var "sådär" man man säga. Trots baconströssel.


BETYG (skala 1 - 5, där 5 är högst):
Karin gav betyget 5
Erika gav betyget 5
Elisabeth gav betyget 4

/Karin

Betyg: Grönt - välja, hantera, tillaga

Det har nog inte undgått någon att ingen av oss riktigt föll för boken Grönt. Det verkade så bra på pappret, vi var alla tre sugna på att laga vegetariskt. Ja, man kan säga att vi var helt redo att falla för den nya boken. Och så blev vi så besvikna. Så besvikna att vi övergav boken i förtid. Men en utvärdering ska den ju få. Av olika omständigheter har vi inte kunnat ses för att utvärdera den, men det ska inte hindra oss.

Karin lagade ett recept. Erika lagade två, och Elisabeth lagade faktiskt noll.

PLUS

• Ändå ganska bra med uppslagsdel med bra bilder och information om olika grönsaker.  

MINUS

• Tråkiga bilder. Man blir inte ett dugg lockad att laga rätterna. Faktiskt får jag lite samma känsla som när jag tittar på bilderna i min gamla hemkunskapsbok (tryckt på sent 70-tal, men använd under mitten/slutet av 80-talet). 
• Flera av recepten är inte ett dugg vegetariska. Det känns inte ens som att grönsakerna spelar huvudrollen i många av recepten. 
•  Det saknas en röd tråd. En röd tråd som gärna hade fått vara tja varför inte VEGETARISK? I Grönt varvas varvas recept på saltimbocca och Texas chiligryta med tom ka gai med kyckling och ekologiska tigerräkor och Wallenbergare.
• Uppslagsverksinformationen är lite väl basal ibland. För vem har inte koll på att att vinter inte är säsong för tomater eller att sparris finns på våren? 

Betyg
Karin gav betyget 2. (Utan själva uppslagsdelen hade det nog blivit en 1:a).
Erika gav betyget 1.
Elisabeth gav betyget 0.

Bästa och sämsta rätt känns lite överflödigt att utse.

/Karin

Betyg: Nigellas kök: recept från hemmets hjärta av Nigella Lawson

Igår var det dags för Kokboksklubbens tredje träff. Sen vi träffades förra gången i januari har vi hunnit förkasta en bok och välja en ny att laga ur, den vi skulle utvärdera, nämligen Nigellas kök. Den här gången testade vi ett lite annorlunda upplägg. Vi bjöd med våra familjer (totalt sex vuxna och tre barn) och förberedde mer av maten i förväg, eftersom vi förutsåg att det skulle bli lite rörigare med så många personer inblandade. (Särskilt de små). Det här formatet var mycket trevligt, och på något sätt rätt passande för just Nigellas kokbok, men vi bestämde ändå att nästa gång ses vi utan familjer igen för att bättre kunna koncentrera oss på själva utvärderingen.


Maten den här gången bestod av Kryddiga korvbiffar till förrätt, en rätt som låter rätt bedrövligt men smakar gudomligt (det här var nog min personliga favorit från kokboken faktiskt). Biffarna är gjorda på salsiccia och smaksatta med chili, ingefära, vitlök, Coleman's senapspulver, vårlök och kanske något mer som jag har glömt bort. Lindas in i salladsblad med färskpressad lime över när de ska ätas, enkelt och gott. Till huvudrätt åt vi fantastiskt goda Lamm (Erika hade även den här gången beställt finkött, win!) med rosmarin och portvin som vi serverade med haricot verts och stekta gnocchis (som vi fastnat för tidigare) och till efterrätt choklad- och limepaj.




Nog om maten, vad tyckte vi om Nigellas kök då?

Erika lagade överlägset flest rätter, 10 stycken.
Karin lagade 7 och Elisabeth 3. Totalt 20 recept, inte så illa.

PLUS

• Bra recept på vardagsmat. Det går snabbt, är lättlagat, med få och okomplicerade ingredienser. Erika har utvecklat resonemanget här.
  
• Ett extra plus för expressregistret där man kan hitta alla rätter som går på under 30 minuter att tillaga.
  
• Man känner av Nigellas personlighet genom hela boken, det är konsekvent och känns genuint på det viset, inte en massa ängsligt sneglande på aktuella mattrender.
  
• Upplägget kring hur man tar hand om rester (framför allt i kycklingreceptet) är riktigt användbart.
  

MINUS

• Ett stort problem med kokboken gäller layouten. Bilderna är tråkiga, textsjoken är massiva, rubriker för att lätta upp dessa förekommer nästan inte.
  
• Dessutom, och egentligen värre, försvårar layouten och upplägget användandet av boken. Kapitelrubrikerna är otydliga (t ex Kökets bryderier och Kökets trevnad), man vet inte riktigt vad kapitlen egentligen innehåller. Många beskrivningar är onödigt långa och omständliga, och i något fall har vi hittat direkta fel. (Vi vet inte riktigt om problemet ligger i ursprungstexten eller om det är problem med översättningen).
  
• Ett annat exempel på hur layouten inte stödjer användandet är hur ett recept är uppdelat mellan olika uppslag, med beskrivningen på ett uppslag tillsammans med bilden på ett annat recept. Förvirrande.
  
• Vi tycker inte heller att man riktigt har lyckats få fram Nigellas tv-personlighet i layout och design.
• Slutligen känns vissa recept, ingredienser och även bilder lite väl brittiska för oss, t ex spagetti med marmite och grillad fläsksvål med äppel- och senapssås.

Betyg
Erika gav boken betyget 3
Det gjorde Elisabeth också. (Men layouten fick en 2:a).
Karin gav betyget 2.


Bästa rätt glömde vi utse, men vi var alla tre väldigt förtjusta i hela menyn under själva träffen.

Sämsta rätt utsåg vi egentligen aldrig formellt, men utan att ha provat den var vi alla tre väldigt skeptiska till Spagetti med Marmite. Eugh!

Nästkommande period kommer kokboksklubben att ta sig en en vegetarisk matlagning, något vi alla tre känner att vi vill förkovra oss i. Boken vi kommer att laga är ur Grönt: välja, hantera, tillaga. Återkommer som vanligt med rapporter när boken har anlänt.

/Karin

Betyg: Junk Food - på riktigt av Liselotte Forslin

Då var det så dags för Kokboksklubbens andra träff. Det var nästan två månader sen sist och en recension av Liselotte Forslins "Junk Food - på riktigt" stod på agendan.

Vi hade bestämt oss för att laga cheeseburgare, och Erika hade beställt finkött från sin slaktare och vi hade hemgjorda bröd, ketchup och hamburgerdressing.
Vi bestämde oss för att vi inte stå och fritera utan Karin köpte med sig lantchips som passade finfint till.

Måste säga att det nog är den godaste hamburgaren jag ätit... ojojoj.
Köttet alltså... Det lönar sig verkligen att köpa riktigt bra kött.

Vad tyckte vi om Junk Food då?
För det första kan man säga att vi har lagat väldigt många fler recept från denna bok jämfört med den förra.

Så här blev det:
Erika lagade 6 recept (plus 3 tillbehör)
Elisabeth 7 recept (plus 3 tillbehör)
Karin 14 (wow!) recept (plus 3 tillbehör)
Vi landade på totalt 27 recept. Bra jobbat av oss - och väldigt bra jämfört med att de flesta lagar tre recept av de kokböcker de köper.

Det har nog inte undgått någon att Erika inte varit bokens största fan, och att Karin tagit åt sig boken helhjärtat :)

Vad tyckte vi?

Plus:

• Bra idé att ta "dålig mat" och visa hur man gör den "bra".
  
• Recepten vi har testat har varit väldigt goda.
• Inga konstiga ingredienser utan allt är ganska lättlagat.
  
• Maten är bra bjudlunch mat, men kanske inte något du bjuder på till middag.
• Fina bilder och bra uppställda recept.

Minus:

• Många recept tar lång tid (ska göras dagen innan och liknande).
  
• Vissa recept känns malplacerade.
  
• Vissa delar hade kunnat strykas till fördel för andra.
  
• Pizza/bröd-kapitlet känns sådär.
  
• Vi saknade bättre efterrätter (ingen av oss lagade en enda efterrätt).
  
• Är räkcocktail verkligen skräpmat?

Det fanns flera recept som vi säkert kommer laga igen. Jag (Elisabeth) älskade till exempel Beef Tacos.

Betyget:
Karin - 4
Erika - 2
Elisabeth - 3

(Ganska intressant att vi gav exakt samma betyg för förra boken...)

Nu ser vi fram emot nästa bok. Då blir det Om jag var din hemmafru - av Lotta Lundgren.
Hörs mer när den anlänt på Posten!

Betyg: Mina smaker från Provence, Danyel Couet

Välkomna till Kokboksklubbens första utvärdering. En grådaskig onsdagskväll träffades vi hemma hos Erika för att laga mat ur Danyel Couets kokbok Mina smaker från Provence. Och för att älta älta ÄLTA våra upplevelser under månaden.

Utvärderingen består av fyra delar.
1. Först anger vi våra plus och minus till kokboken.
2. Sen räknar vi ihop antalet recept vi lagat ur kokboken. Överstiger den siffran sex-åtta har vi nått över snittet för hur många recept man brukar laga ur en kokbok (som enligt Lotta Lundgren är tre till fyra. Det har hon sagt i Landet brunsås).
3. Vi korar bästa respektive sämsta recept. Helt subjektivt.
4. Till sist ger vi ett gemensamt betyg för kokboken (betygsskalan sträcker sig mellan 1-5).

Okej. Då kör vi.

PLUS:

• Goda, fina smaker på allt vi lagat (nåja, nästan allt).
• Kokboken innehåller väldigt fina och lockande bilder.
• Det här känns verkligen som provencalsk mat. Det här är en nischad kokbok där Danyel inte kompromissat med ingredienserna och försvenskat recepten. 
• Det är också en kokbok som verkligen bjuder upp till matlagning. Man känner sig huslig och redig när man styckar och confiterar och hackar och rör ihop de små mästerverken.
• Det är kort sagt en bra kokbok för helgmat när man har tid att laga och njuta av maten.

MINUS:

• Skitnödig ingredienser. Eller vad sägs om espelettepeppar, charantasimelon, Rove de Garrigue (små färska getostar) och esdragonvinäger?
• Dyra ingredienser som dessutom är svåra att få tag på. Till exempel innehåller recepten märgben, tonfisk, oxrevbensspjäll, vildsvin, confiterade anklår, vaktel eller lammstek. Karin hade problem att få tag på pastis och lavendelhonungen (till efterrätten Fåryoghurt med lavendelhonung och valnötter) gick inte att hitta. Inte i Farsta i alla fall.
• Rätterna tar lång tid att göra. Oxgrytan ska koka minst 1 1/2 timme, Bouillabaissen innehåller 25 ingredienser och en massa moment så klart. Priset tas dock av Vaktel med gröna oliver och plommon som tar 4 veckor att göra! Detta eftersom rätten innehåller confiterade citroner som tar just 4 veckor att stå till sig.
• Bland huvudrätterna är endast ett recept vegetariskt.
• Det är också lite märkligt (och tråkigt) att en så känd och etablerad kock använder sig av råvaror som är utrotningshotade så som tonfisk, uer och scampi.
• Man kan inte tänka "vad är jag sugen på ikväll?" utan rätterna kräver planering både när det gäller inköp och tillagningstid.
• Vi saknar också serveringsförslag till rätterna. Det har Erika skrivit om här, och Karin här.
• Och vissa moment hade gärna fått förklaras! I Confiterad lammstek står det att man ska täcka formen med plastfilm innan man steker den i ugnen i 5 timmar (inom parentes: FEM TIMMAR! jaja anyhow) vad menar Dayel här? Vad är det för en plastfilm? Karin hade också problem med att koka mandelpotatisen som ju kräver viss teknik. Det hade väl kunnat stå med? Samt lite kort information om hur man rensar och tvättar musslor – det kanske inte alla vet?
• Den innehåller inte några direkt roliga eller inspirerande efterrätter.

ANTAL LAGADE RECEPT: 12 (2 förrätter, 5 huvudrätter, 3 tillbehör, 2 efterrätter)

BÄSTA RECEPTET: Musslorna (tyckte vi alla tre)

SÄMSTA RECEPTET(N): Kyckling rôti med apelsin och fänkål (Erika), Köttgryta från Camargue (Karin) och Chokladmousse med olivolja (Elisabeth).

BETYG: Mina smaker från Provence får betyget TRE av Kokboksklubben. Det skall dock sägas att vi inte var eniga utan att betygen fördelades 2, 3, 4 med snittet 3 alltså.