Pasta med kål, vitlök och chili

Jag har faktiskt hunnit lagat ännu en pasta ur Hughs kokbok. Den här enkla rätten påminner i sin bas om en klassisk musselpasta där man sauterar lök, vitlök och chili i rikligt med olivolja, men istället för att addera ett nät med vongole skjutsar man i några stånd grönkål mot slutet. Just grönkål är något som jag har varit sugen på att testa att laga länge. Trenden i USA med kale (som det heter där) har inte undgått mig. Där används superkålen i smoothies, sallader och allt man kan tänka sig till skillnad från i Sverige där grönkålen oftast bara dyker upp som en stuvad historia på somliga julbord.

Precis som i de andra rätterna jag lagat ur kokboken är ingredienslistan ovanligt kort. Det är liksom inget mer än lök, vitlök, chili och grönkål. Löken ska också som i tidigare recept tillagas långsamt och under lång tid. Jag antar att det är den relativt låga temperaturen och de här tio minuterna som den ska steka som gör att smakerna blommar ut så föredömligt. För smakerna är mild och söt lök, ett litet sting av chilin och så sältan som finns i pastan och kålen. Kålen tillagas nämligen genom att den åker ner i pastavattnet när det återstår tre minuter av koktiden.

Även det här var en mycket god pasta. Den var enkel att tillaga, hade långsam tillagningstid vilket gjorde att alla smakerna kom till sin rätt. Och den trendiga kalen då? *I loved it!* Nej, ska jag vara helt ärlig så smakade den inte så himlarns mycket. Vilket passade den här rätten väldigt bra i och för sig. Men jag känner mig inte på något vis klar med den här grönkålen. Jag vill testa mer! Är det någon som har något recept på grönkål som ni kan dela med er av?

/Erika

Pasta med fänkål, rucola och citron

För några veckor sedan blev vi i Kokboksklubben intervjuade av en reporter från P1-programmet Meny. Hon hade läst vår blogg och tyckte om hela idén med att ha en bokklubb där man läste kokböcker istället för vanliga böcker. Precis som vi då alltså. Upplägget för intervjun var att hon (reportern) kom hem till mig, var med när jag förberedde en lunch och alltså lagade en rätt ur vår nuvarande kokbok och sedan satt med när vi i klubben sågs för en avstämning. Jag ber om att få återkomma till själva intervjun för det finns några bilder från tillfället som jag vill dela med mig av.

Till lunch denna dag valde jag att laga en pasta ur Grön mat ... där man steker fänkål och en tunt skivad vitlöksklyfta långsamt och under lång tid som man sedan rundar av med creme fraiche och smaksätter med rivet citronskal. Och i all sin enkelhet var det en fantastisk rätt. Enkla, fina smaker som tillåts blomma ut helt. Ruccolan som man adderar i slutet och låter slakna tillförde kanske inte så väldigt mycket förutom ett trevligt grönt inslag och det ska man inte heller underskatta. Kan hända hade jag saltat pastan en aning för lite? Det är lätt hänt att man glömmer något under sådana här ovanliga omständigheter: jag har väl aldrig förr lagat mat med en radiomikrofon vid grytan.

Jag gillade den här pastan så mycket att jag faktiskt redan lagat den en gång till. Det är ett mycket gott betyg.

/Erika

Palsternacks- och ingefärssoppa

Som första recept från Grön Mat valde vi att laga en soppa som såg så spännande ut. En soppa med palsternacka, ingefära och massor av kryddor i.
Det var kardemumma, cayenne, färsk ingefära, spiskummin... yum yum yum. Allt sånt jag gillar. Med måtta...
Soppan ska serveras med en yoghurt eller lite ringlad vispgrädde, och det behöver den. Jisses vad spicy! Eller inte stark sådär att man där, bara väldigt mycket stickig ingefärssmak - vet ni vad jag menar? och jag som älskar ingefära.

Förutom det var receptet bra - enkelt och lätt att följa. Lite väl lång ingredienslista kanske man kan tycka, men gott. Men glöm för all del inte den där mildrande yoghurten!

Jag gillar verkligen upplägget på Hugh Fearnley-Whittingstalls bok. Och jag gillar verkligen honom, och har följt River Cottage i många år.
Som en första observation kan jag dock tycka att det är lite väl många recept. Dom drunknar liksom i varandra. Det känns som att det borde finnas många bra guldkorn där i, som försvinner i mängden. Och då är det ju så bra att ha en Kokboksklubb som man kan inspireras av!

Nästa recept att testa blir nog chiligryta med pintobönor - om jag kan lista ut vad pintobönor är...

Vår nya kokbok! Grön mat: vegetariskt varje dag från River Cottage

Vi har alltså redan hunnit sätta tänderna i vår nya kokbok! Valet föll denna gång på Grön mat : vegetariskt varje dag från River Cottage. Det känns som en lovande start där jag redan har hunnit laga tre recept. Jag vet inte riktigt vad som hände? Men uppenbarligen var suget efter att laga vegetariskt mycket stort hos mig.

Hemma hos oss äter vi rätt ofta vegetariskt. Det beror på att min syster är strikt vegetarian och att min bror med familj är såna där fisk-veggisar (dom äter alltså inte rött eller vitt kött). För några år sedan var även min man vegetarian, och jag hobbyveggo (eftersom jag inte kunde släppa helt taget om kött så som kallskuret). Jag har dessutom gett ut en vegetarisk kokbok! Vi har en arsenal med favoritrecept men är också i stort behov av ny inspiration. Att vi dessutom befunnit oss i en seriös köttfixering de senaste två åren (säkerligen influerad av senaste årens gi, lchf, stenåldersdieter som varit så allena rådande i trendväg) bidrar till längtan efter något annat. Efter grönsaker.

Grön mat är, vid en första anblick, en tjock bok med ma-ha-hassor av recept. Nästan för många? Efter en noggrannare genombläddring och invikningar av sidor med lockande recept blev boken desto rimligare. Nu ser jag verkligen fram mot att laga mer ur Hugh Fearnley-Whittingstalls inspirerande kokbok.

/Erika
 

Chachouka

Jag har lagat mitt första recept från vår nya kokbok Grön mat: vegetariskt varje dag från River cottage av Hugh Fearnley-Whittingstall. (Inom parentes tycker jag det är så roligt att vi har hittat en ny vegetarisk kokbok efter vårt misslyckade försök med Grönt förra året, jag vill gärna bli bättre på att laga mat utan kött). Det jag började med var Chachouka, en nordafrikansk gryta med ägg som bakas ovanpå i ugnen.

Rätten tar en stund att laga, men är inte speciellt krånglig. Ingredienserna är också rätt enkla: lök, vitlök, paprika, hela tomater på burk, ägg och kryddor. Just kring kryddorna tog jag några genvägar eftersom jag varken hade saffranspistiller, hela spiskumminfrön eller rökt paprikapulver hemma. Jag ersatte det med saffran på påse, malen spiskummin och paprikapulver/gulaschblandning från Ungern och smakerna blev väldigt fina även med dessa ersättningar.

Det viktiga här är nog att låta tillagningen ta den tid som anges i receptet och inte ha för bråttom. Här gällde det att låta grönsaker och kryddor steka långsamt på ganska svag värme och sen avslutningsvis göra "gropar" i grytan, knäcka ner äggen där i och låta den bli färdig i ugnen. Det här sista momentet hade jag tyvärr lite problem med. Min gryta blev rätt lös så några riktiga gropar fick jag inte riktigt till. Så nåt vidare snyggt blev det ju inte. Och enligt receptet skulle äggvitan stelna men äggulan fortfarande vara lös men det lyckades jag inte med. Först var äggvitan för lös även den och sen helt plötsligt var äggulan genombakad. Trots det blev det en väldigt god helglunch som jag kommer att laga igen (om inget annat så för att få till ägget bättre...).

Jag är som sagt inte så van vid att laga vegetariskt och känner mig väl inte helt säker på att bli mätt utan köttet. I det här fallet var receptet för 4 personer och jag lagade den mängden (förutom när det gäller äggen då jag nöjde mig med ett var) fastän vi bara var två och i princip allt gick åt. Inte så konstigt kanske när man betänker att det egentligen bara rörde sig om en lök, två paprikor och en burk med hela plommontomater + två ägg.

/Karin

Betyg: Smaker i mitt hjärta

Förra veckan träffades vi för att utvärdera Smaker i mitt hjärta. Vi har konstaterat att vi alla just nu är inne i ungefär samma fas (den med små barn) och har därför kommit fram till att det blir mer fokus på utvärderingen om vi ses på lokal. Och eftersom vi lagat koreanskt valde vi en restaurang med asiatisk anstrykning.

På det stora hela var vi alla tre positiva till boken, och vi har hittat många nya favoriter i den. Vi har dock några betänkligheter också som vi kommer att gå in på närmare, utan dem tror jag att boken hade fått riktigt höga betyg av oss, för de delar som vi gillade, gillade vi VERKLIGEN.

Erika lagade 8 recept, Elisabeth lagade 5, Karin lagade 6 (plus 3 sidorätter/namul). 

PLUS

• Vi tyckte oss märka redan i Sveriges mästerkock att Jennie Walldén har ett riktigt fint sinne för smaker och den känslan blev inte mindre av den här boken. Det märks kanske lite extra tydligt i cross-over-kapitlen i kokboken, t ex i Special ribs- eller bulgogitacosreceptet. De här recepten är otroligt inspirerande, riktigt lyckad cross-over är ju inte helt vanligt. 
• Boken innehöll många recept som vi blev riktigt förtjusta i. Både Elisabeth och Erika har t o m hunnit med att laga något/några recept flera gånger, vilket ju verkligen måste sägas vara ett bra tecken.
• Det koreanska köket i sig är en anledning att tycka om boken. Inte lika spritt i Sverige som det thailändska, men så otroligt gott.  
• Bokens inledande kapitel där Jennie Walldén på ett personligt sätt berättar om sitt förhållande till de olika matkulturerna tillför verkligen ett element till boken. Och hennes egna livshistoria som också finns med där gjorde att personen Jennie flyttade in i våra hjärtan.
• Boken innehåller en del lättlagade rätter som t ex fläskkarré med kimchismör, som trots liten insats i köket ändå smakar fantastiskt. Sånt gillar vi.  
• Det här är mat som många kan tycka om. Många av recepten blev favoriter för alla familjemedlemmar (t o m svärmor som kan vara lite kinkig). 

MINUS

• Vår största invändning mot boken handlar om den rätt spretiga sammansättningen av olika kök. Vi tycker att kapitlen med koreansk mat och cross-overmat är bokens starkaste och kopplingen till italiensk och svensk mat känns svag. Vi förstår ju bakgrunden till det här urvalet, men tror att boken hade vunnit mycket på en renodling kring just det koreanska och det asiatiska. Här kan vi tycka att bokens redaktör kunde ha kommit in och styrt upp det hela lite mer. 
• Vissa recept är rätt krångliga. Som detta med blotta mängden ingredienser i vissa recept, som kan verka rätt avskräckande. För att bara nämna ett: till de koreanska burgarna går det åt 33 ingredienser. Eller bibimbap som i princip kräver att man är ledig för att man ska hinna med att göra alla moment. (Fast det är så värt det om man väl tar sig tiden). 
• Varje kapitel avslutas med en efterrätt, totalt är det alltså fem efterrätter med i boken. Vi tycker det är en halvmesyr som vi lika gärna kunde varit utan. 
• Det är väldigt roligt att det var ett recept på egen kimchi i boken, men här hade det behövts lite mer instruktioner, det här är ju inte en rätt som ingår i vardagsrepertoaren direkt. Vad gör man om det inte börjar bubbla av jäsningen som det står? Och hur länge håller den i kylen? Och det här att låta skaldjur stå framme i rumstemperatur i några dagar för att sedan ätas? Förklaringar saknas.

BÄSTA RECEPT: 
Erika: Special ribs och Chapchae är två rätter som jag lagat två gånger och kommer att laga många gånger till. ÄLSKAR special ribsen!
Elisabeth: Special ribs har jag lagat om och om igen!
Karin: bulgogitacosen var min absoluta favorit, även om de hade stor konkurrens av bibimbapen

SÄMSTA RECEPT: 
Erika: Kimchin. Så mycket jobb för så lite smak. Jag gjorde den till och med två gånger eftersom jag inte tyckte att den betedde sig så som Jennie beskrev den i boken. Båda gångerna fick jag dock samma resultat. Ett ytterst mediokert sådant. Pilgrimsmusslor med sparris och salladslök var inte heller någon höjdare.
Elisabeth: Det jag lagade var faktiskt väldigt gott, jag lyckades väl välja ut pärlorna :)
Karin: jag tyckte burgaren var lite menlös, men egentligen vill jag inte kalla receptet för dåligt (dessutom tror jag att den led lite av att jag hade köpt färdig kimchi)

BETYG (skala 1 - 5, där 5 är högst): 
Erika gav betyget 4
Elisbeth gav betyget 3
Karin gav betyget 3 (fast kapitlen med koreansk mat och Öst möter väst - på land får lätt 5)

/Karin

Bulgogitacos part deux

Härom kvällen lagade jag också Jennies variant på tacos. Det är marinerad entrecote som man serverar med en mixad salsa som smakar som en kryddig gazpacho ungefär och creme fraiche som blandats med kimchi. Allt med den här rätten var jättegott. Alltså verkligen jättegott. (Förutom cremefraichegoggan men det kan vara bara jag också. Jag är inte helt ape over grape när det gäller kalla creme fraichesåser) Och på det viset tycker jag att man verkligen lyckades framställa henne i Sveriges Mästerkock också. Som att hon kunde smaker och nu har det visat sig att hon är grym på att förmedla dem också i ett recept.

Även om det fortfarande finns ett par recept som jag gärna skulle äta ur kokboken känner jag mig också klar med den. Imorgon har vi utvärdering på en koreansk restaurang. Mycket geni av oss om jag får säga det själv.

Erika