Croque madame

Här om helgen gjorde vi ett par croque madame till lunch. Jag vet inte vart jag fått det ifrån – att en croque monsieur och madame ska ha en tomatskiva på sig också – men det hade i alla fall inte den här varianten. Däremot skulle man lägga béchamelsås över skinkan och osten innan den åkte in i ugnen. Ska jag vara ärlig vet jag inte om den tillförde så himla mycket men den störde absolut inte heller så okej. Som sig bör la vi ett stekt ägg på toppen av det hela.

Och det blev gott. Jättegott! Det var inte spektakulärt men det kan man kanske inte heller vänta sig av en varm smörgås? Inte av den här typen i alla fall som jag lagat cirka hundra gånger tidigare.

Jag vet inte om det är vårljuset, kokboken eller en mix av de båda som gör att jag får en förnimmelse av Paris lite då och då om dagarna. Oavsett är det härligt. Nästan på det där sättet så att det suger i magen. Av längtan.

Hör jag ett dragspel där i fjärran? Ja, som ni förstår är jag förlorad.

Just det ja. Ps. Jag saknade faktiskt inte tomaten alls.

//Erika