Churros med chokladdipp

Jag är inte helt begeistrad över Nigellas kokbok, och det märks säkert. Och ändå vill jag ju gilla den. Nigella har en skön inställning till mat som jag tycker är mycket sympatisk. Och ansatsen är bra, precis som Erika säger, man behöver ju inspiration till vardagsmaten också. Fast sen är det ändå något, eller snarare några olika saker tror jag, som gör att jag inte riktigt fastnar. Men ändå. Samtidigt måste man ju lite grann älska en kokbok som innehåller ett recept på churros. Har haft en förkärlek för churros con chocolate-frukost sen jag provade det i Granada 2003, så det måste jag så klart testa. Jag har provat att göra churros hemma tidigare, med rätt bra resultat, men det är några år sen nu.

Receptet är väldigt enkelt. Bara mjöl, bakpulver, salt, olivolja och kokande vatten som man blandar ihop och sen låter stå och vila i en tio minuter ungefär, i princip medan man väntar på att oljan man ska fritera i värms upp. (Jag hade f ö gjort en miss när det gällde just olja, trodde att jag hade en rätt neutral rapsolja, som jag brukar använda till fritering, hemma, men hade bara olivolja. Trodde att det skulle smaka för mycket, men det funkade helt ok faktiskt). Det jag saknar för att göra riktigt bra churros är en rejäl sprits, det kändes inte bra och blev inte snyggt att spritsa från en plastpåse. Jag testade Nigellas sätt att göra dem på, som korta knubbiga korvar istället för långa smala, vilket blev rätt fint, men kanske blev de ändå lite för tjocka för de kändes lite degiga i mitten. Det kan dock också bero på att jag snålade lite på oljan i pannan (orkade inte riktigt dra fram fritösen, och tycker att det ofta funkar lika bra att fritera i panna eller gryta på spisen). Att rulla färdigfriterade churros i socker och kanel har jag inte heller gjort förut, men det blev både snyggt och gott. Och sen gjorde jag chokladkräm till så klart, annars blir det ju inte en komplett frukost. Från Nigellas recept valde jag bort mjölkchoklad och sirap, så den blev rätt mörk och lite bitter i smaken, men det tycker jag blir en fin kontrast till de ganska söta bakverken.


Mycket god söndagsfrukost blev det av det hela. Tyckte jag. Sonen var mycket skeptisk och smakade bara en tugga, maken åt ett par stycken och tyckte det var helt ok. Jag tror ändå det blir churros till helgfrukost igen inom en inte alltför avlägsen framtid, får väl bjuda hem någon som har lika degenererade frukostpreferenser som jag helt enkelt.

/Karin