Pilgrimsmusslor med thaidoftande ärtpuré 2

Nu har jag också gjort Nigellas pilgrimsmusslor med thaidoftande ärtpuré men för mig blev det inte någon hit alls. Det kan ju bero på att gröna ärtor är bland det äckligaste jag vet i hela världen. Jag vet – jag måste ju vara helt dum i huvudet som fick för mig att jag skulle göra just det här receptet men det lät ju så sabla gott. Plus att jag åt en helt ljuvlig grön-ärtsoppa på Niklas Ekstedts krog 1900 för inte så länge sedan. Nå väl. Den här ärtpurén smakade verkligen gröna ärtor på det där sättet som jag inte gillar, dvs den smakade Gröna Ärtor. Jag försökte dölja detta med lite mer, ännu lite mer, och ÄNNU lite mer av den gröna currypastan ... med resultatet att purén blev stark. Fruktansvärt överjäkligt stark.

Min man tyckte att rätten var helt okej, men eftersom han är en mycket empatisk person hade han svårt att njuta när han såg hur jag led.

Jag skulle säga att OM man gillar gröna ärtor så är det här en rätt smidig och piffig rätt. Jag skulle i så fall servera den som förrätt vid en finare middag. Men om man inte gillar gröna ärtor så hamnar rätten raskt på listan över saker som kan dra åt helvete. Ledsen för svordomarna men i det här fallet är de helt på sin plats.

// Erika