Första ingredienserna: check! Eller?

Jag var till Asian supermarket på Fridhemsplan idag och försökte köpa lite koreanska ingredienser. Det gick bra, eller okej i alla fall. Av alla sakerna jag hade på min lista hittade tjejen som hjälpte mig tre. Hon förklarade att de inte hade så mycket just koreanska produkter. Och huruvida det jag fick med mig faktiskt är koreanskt är jag mycket tveksam till men blir säkert utmärkt i alla fall. Hon som hjälpte mig verkade veta vad hon arbetade med.

Nu har jag i alla fall någon slags stark chilipasta (i den röda burken nere till höger), koreanskt/japanskt ris (med den fantastiska texten: California Extra Fancy Calrose Rice på förpackningen) samt en helt sinnessjukt stor påse med chilipulver. För skojs skull la jag med en vanlig kryddburk för att ni ska förstå proportionerna.

Jag säger så här: Karin och Elisabeth, ni behöver inte köpa sånt där chilipulver. Kom förbi så kan vi dela. Ja, det där gäller för alla som vill. Hör ni det bloggläsare? Om ni någonsin behöver chilipulver för att till exempel göra Kimchi – kom förbi hos mig, jag har.

Ps. Tänker överhuvudtaget att om någon av oss tar oss till den där koreanska butiken kan vi väl höra av oss till varandra? Så kan vi hjälpas åt att hitta ingredienser.

/Erika

Några hastigt skrivna rader om Smaker i mitt hjärta

Jag har också fått Smaker i mitt hjärta och är rätt kluven efter en första genombläddring. Min första tanke var "åh så gott!" i en kombination med "hur i hela friden ska jag hinna laga den här maten?" För de flesta recept har ingredienslistor som är längre än en novell (random exempel: Ryggbiff Gagnam Style innehåller 27), innehåller ingredienser som det kommer att bli ett arbete att hitta och tillagningstider som ofta ligger på runt en timme.

Det är en ambitiös kokbok det här och det bör det väl vara? Jag menar det är vinnaren av Sveriges Mästerkock som gjort den och då var det en aning naivt av mig att tro att den skulle innehålla rimliga recept för en familj med två bebisar.

Men det är klart att jag ska laga något eller några rätter ur den. Fast det får bli helgmat. Eller mat de dagar då jag och Ulf har någon här som kan se efter barnen, för många av rätterna blir nog godare och roligare om vi får laga dem ihop.

Samt: måste bara hitta gochjang och ssamjang först. Vi i Stockholm har ju den där koreanska affären i city som Karin skrev om men jag funderar på hur det kommer att gå för såna som min mamma som bor i ett litet brukssamhälle utanför Umeå?

Till sist en rolig grej: när jag läser texterna i boken hör jag Jennys röst i huvudet. "Kimchi är Koreas signatursidorätt och är högt älskad av det koreanska folket". Roligt nu, får se vad jag tycker om några veckor? Hennes röst tycks i alla fall vara i mitt huvud för att stanna.

Aja. Min största frustration nu är tiden. När ska jag hinna laga något av alla hennes goda recept?

/Erika

Den är här!

Idag låg det ett paket i hallen och väntade på mig när jag kom hem. Hurra för att Smaker i mitt  hjärta har kommit! Har ni fått era ex än Erika och Elisabeth? Jag har hunnit bläddra lite grann i boken, jag är ju så himla peppad på att sätta tänderna i en ny kokbok nu, och åtminstone vissa delar ser lovande ut. Kokboken innehåller i princip fyra olika delar, en koreansk, en cross-over, en italiensk och en i första hand svensk. Jag är allra mest sugen på att testa de koreanska recepten, men även många av cross-over-recepten känns intressanta liksom en del av de svenska. Kanske även något italienskt, vi får se.

Men först måste jag ut och shoppa koreanska ingredienser. Allra först kanske allt jag behöver för att kunna göra egen bibimbap? Då behöver jag gochujang (den där röda såsen/chilipastan man får till bibimbap) och gochojaru (chilipulver). Fast jag är också rätt intresserad av receptet med koreanska glasnudlar (gjorda på sötpotatis, inte mungbönor som t ex thailändska) med entrecôte. Efter en snabb googling verkar det som att Korean food på Luntmakargatan är bästa stället att hitta koreanska livsmedel. Någon som känner till något annat ställe? (Gärna på Kungsholmen...). 

Jag blir också riktigt glad när det uttryckligen står "miljömärkt" om tonfisken i receptet Tonfisktartar med sting, önskar att alla kokboksförfattare tog chansen och framhöll miljömärkt fisk på det här viset. Sen är ju frågan var man får tag i miljömärkt tonfisk? Har inte sett till det någonstans som jag kan påminna mig om. 

/Karin 

Snart!

"Hej,

Vi har idag skickat följande varor med Posten 1:a-klassbrev:

 * 1 st Smaker i mitt hjärta (9789174243284)"

/Karin

Nästa kokbok blir Smaker i mitt hjärta: Korea möter väst av Jennie Walldén

Alla vi tre i Kokboksklubben var eniga i beslutet om vilken nästa kokbok skulle bli. Jennie Walldén som vann Sveriges Mästerkock har precis släppt sin kokbok och det är den vi ska laga ur här näst!

Ett problem bara. Boken tycks vara helt slutsåld överallt. Trots att det står både här och där på våra internetbokhandlare att den ska finnas så har den inte nått någon av oss än. Eller? (jag frågar Elisabeth och Karin här). Jag valde att beställa den från CDON märkligt nog, men det beror på att det var det enda ställe där den fanns inne. Men efter två veckors väntan så kom övriga böcker i min beställning idag, men av Jennies kokbok syntes inte ett spår.

Vi får se hur det går. Spännande ska det bli i alla fall att se vad hon har snott ihop. Att blanda koreansk mat med svensk och italiensk mat känns onekligen som att det kan gå hur som helst.

Spännande, som sagt. Är det någon som har bläddrat i den?

Betyg: Fransk bistro

Till sist fick vi till det. Alla var friska och över en rasande trevlig lunch i förra veckan utvärderade och betygsatte vi Maria Zihammous Fransk bistro. Generellt sätt kan man säga att vi gillade kokboken. Mycket. Så som våra liv ser ut, med små barn i samtliga familjer är det inte alltid lätt att hitta tiden att laga snajdig mat. Dessutom bör smakerna passa så många som möjligt och får inte heller innehålla för många konstiga ingredienser (som vi inte heller hinner flänga runt och hitta). Och precis så har boken varit. Den har varit lätt att inspireras av och lätt att laga ur. Antalet lagade recept skvallrar ju tydligt om just detta.

Karin lagade 11 recept, Erika lagade 11 och Elisabeth 5.

PLUS

• Det är en väldigt inspirerande kokbok. Vackra bilder och läskande recept. Man blir sugen och vill laga många recept vid en första genombläddring.
• Enkelheten. Nästan alla recept är enkla, snabba och okomplicerade.
• Boken är vad den ger sig ut för att vara. En kokbok med fransk bistromat. Det kan tyckas självklart, men är faktiskt inte alltid det. Ni minns väl Grönt?
• Goda smaker. I princip allt vi lagat har dessutom smakat bra. Det är inte heller en självklarhet.
• Lättillgängliga smaker. Det är inte något som är allt för konstigt eller "out there".
• Det finns ännu fler recept vi vill laga ur kokboken. Så vi kanske kommer att återkomma. Vill vänta till sparrissäsong för ett recept, och det finns en fin efterrätt med körsbär som låter smarrig. Den lagar vi helst i slutet av sommaren. 

MINUS

• Layouten är minst sagt rörig. Det är för många designelement, för många typsnitt, grepp och vinkar. Det ger ett oförtjänt ogenomtänkt intryck. Dessutom är typografin i vissa fall svårläst.
• Vissa recept är det visserligen inte något större fel på, men smakerna är lite väl bleka, på gränsen till menlösa.
• Svagt dessertkapitel där flera av efterrätterna egentligen är mer "fika" om ni förstår? Som paj till exempel.

BÄSTA RECEPT: 
Karin: Omelett med ost och örter och grillad strömming med citron och persilja, kan omöjligt välja mellan dem.
Erika: Hum. Var det musslorna som var bäst? Eller kanske vinägerkycklingen? Eller päronen med hasselnötsgrädde och rödvinssirap? Jo. Det var nog sirapen som var den bästa.
Elisabeth: Citron tarte, efter lite modifiering. Pajdegen är lite väl smulig, så vi rekommenderar lite extra vätska.


SÄMSTA RECEPT: 
Karin: Café de Paris-smöret.
Erika: Nej usch vad tråkig den där zucchinisoppan blev som jag bjöd Karin och Elisabeth på en dag.
Elisabeth: Håller med Karin om smöret. Mycket jobb och smaken var en besvikelse.


BETYG (skala 1 - 5, där 5 är högst): 
Erika gav betyget: 4
Elisabeth gav betyget: 3
Karin gav betyget: 3

/Erika

Tomat- och apelsinsallad

En sista rätt jag hann med att laga var tomat- och apelsinsallad, som jag har varit nyfiken på hela tiden. Salladen innehåller tomater, apelsin, svarta oliver, rödlök och en vinägrett med olivolja, vinäger, persilja och dragon. Tyvärr är det ju ingen riktig högsäsong för tomater än, samtidigt som säsongen för apelsiner har passerat, det inverkar säkert på smaken här. För den här rätten var snyggare än den var god. Det var absolut inget fel på smaken, den var mest lite... tråkig.

Lite hade den nog lyft om jag fått tag på färsk dragon också kan jag tänka mig, det fanns inte i lokala coop-butiken (det gör det aldrig) så jag fick ersätta den med torkad dragon och det blir ju inte riktigt samma sak. Det kan nästan vara värt att göra den här rätten ändå, bara för att det är så himla fint med tomaterna och apelsinerna tillsammans dock. :) Vi serverade den tillsammans med lammentrecôte och mitt gamla favoritvitlökssmör.

Nu ser jag fram emot dagens utvärderingslunch!

/Karin

Vinägerkyckling

Jag blev inspirerad av Erika och lagade också vinägerkycklingen i samband med att vårt första försök till utvärderingsträff blev inställt. Till skillnad från Erika blev det ingen ögonblicklig favorit hemma hos oss. Jag älskar salt- och vinägerchips, som Erika nämner i sitt inlägg, men i den här rätten blev vinägersmaken lite för intensiv för min smak. 

Men jag tror det ligger något i det Erika säger, jag borde följt instruktionerna och serverat kycklingen med kokta grönsaker istället för stekta haricot verts och smörsvängd spenat. Jag älskar dock hur enkel den här rätten (också) var att laga. 

/Karin

Vinägerkyckling

Men innan utvärderingen idag vill jag bara nämna vinägerkycklingen. Den som vi var menade att äta sist det skulle till att bli utvärdering. Men den träffen fick ställas in pga sjukdom.

I alla fall.

Eftersom jag redan hade köpt ingredienserna lagade jag den här kycklingen som man i princip bara kokar med en rejäl skvätt rödvinsvinäger. Och herregud vad god den blev! Både jag och min man älskar sura och syrliga maträtter. Favoritingrediensen alla kategorier är en skvätt pressad citron och att då koka en kyckling i vinäger lät oemotståndligt spännande.

Smaken var lite som att äta salt- och vinägerchips ja det vill säga tämligen intensiv. Men serveras den med kokta grönsaker så kommer det att ta ner en hel del av syran. Jag valde att göra en sallad till och det passade, i ärlighetens namn, inte så bra.

Men oavsett. En mycket god rätt igen. Ja. Jag gillar den här kokboken. Jag gör verkligen det.

/Erika

Idag händer det!

I köket har jag råvaror till huvudrätten, Elisabeth kommer med efterrätt och Karin med dryck. Det är en lunchutvärdering av Fransk bistro på ingång. Hurra för det!

/Erika