Pulled pork

Jag måste säga att den här kokboken går från klarhet till klarhet. I söndags lagade vi Pulled pork med cole slaw till söndagslunch och my god vilket kött! För att använda en sliten fras, det fullkomligt smälte i munnen.


Men för att börja från början kan jag konstatera att det inte var helt enkelt att få tag på fläskkarré med ben (inte utan ben heller efter vad jag kunde se). Slutade med att jag köpte Nibble-gris på Söderhallarna, men det blev rätten antagligen inte sämre av direkt. Men tråkigt att det är så dåligt utbud på kött i affärerna. Fläsk verkar särskilt dåligt representerat, några enstaka fläskkotletter, fläskfilé och fläskytterfilé, inget mer. Nåja.

Annars var ju den här rätten inte bara god utan också underbart enkel, bara hälla över buljong och så bbq-såsen jag gjorde i lördags och så in i en gryta i ugnen i fem timmar. Till köttet gjorde jag cole slaw, som blev helt ok, men som nog hade blivit bättre om jag inte hade missat att köpa hem pepparrot och dillfrö, nu blev den lite menlös. Kompenserade det delvis genom att servera lite extra (hemgjord så klart) majonnäs vid sidan av, och till det lite god baguette. Allt som behövdes för en riktigt fin söndagslunch.

/Karin

Risgrynsgröt

Jag har också provat ett recept i Julkokboken, vår bonuskokbok. Det kanske inte låter så märkvärdigt, det finns säkert många som kan koka risgrynsgröt helt ur minnet, med ena handen bakbunden. Nu är jag inte en av de människorna, jag har faktiskt aldrig gjort risgrynsgröt i hela mitt liv. Det visade sig dock vara superlätt och provsmakningen föll också väl ut. Sparar den dock till imorgon bitti, då blir det adventsfrukost. Tänker mig att jag ska äta den med apelsinklyftor, kanel och kanske en gnutta råsocker.


Och efter frukosten kan jag konstatera att den smakade bra, men var lite för fast. Hade säkert vara bättre att äta den nygjord, men så tidigt ville jag inte gå upp.

/Karin

BBQ-sås

Som jag redan konstaterat ett par gånger, Junk food på riktigt handlar inte om att laga mat snabbt egentligen, utan mer om hur gott det kan bli om man gör de där snabbmatsrätterna själv, från grunden. Därmed blir det rätt viktigt att kolla igenom recepten i förväg så man inte åker på några överraskningar när man redan har börjat laga maten. Som exempel: imorgon tänker vi oss att det ska bli Pulled pork till söndagslunch. Då är det ju rätt bra att ha koll på att köttet ska vara inne i ugnen i fem timmar, att det ska penslas med BBQ-sås som alltså måste göras innan de där fem timmarna, att det ska serveras med cole slaw som gärna får innehålla hemgjord majonnäs och att man om man nu inte ovanpå det orkar baka tortillabröd eller portionsbröd bör införskaffa ett gott bröd också. Så idag har jag köpt lite finbaguette, men framför allt har jag gjort BBQ-sås.


Det ska sägas att varken jag eller maken är särskilt förtjusta i de värsta rökiga varianterna av BBQ-sås, så jag valde att göra den version som enbart heter BBQ-sås (den andra heter Holy smoke bbq, kändes som ett tecken på nåt sätt) och den är lätt min favorit av bbq-såser av typ alla jag har smakat fram till nu. Har alltså höga förväntningar inför fläskkarrén imorgon, måste bara se till att komma upp i tid så att köttet är i ugnen runt 7.30-snåret.

/Karin

Beef tacos!

Det här skulle mycket väl kunna vara det bästa receptet i Junk food på riktigt, så gott var det. (Fast hoppas det finns fler rätter man blir lika förtjust i som denna). Eller låt oss säga så här, det kommer bli mycket svårt att äta tacos på nåt annat sätt i framtiden.

Det ska sägas igen, det är inte världens snabbaste recept det här (även om det var mer snabblagat än kycklingburgare + hamburgerbröd), vilket framför allt berodde på att jag valde att baka egna tortillas också. Dessa var dock väldigt enkla att göra, bara att mixa ihop ingredienserna i matberedaren, låta degen vila en stund, forma bröden och sen steka dem i en stekpanna några minuter. Och de blev riktigt bra. (Även om 5-åringen tog en tugga och sen vägrade äta mer, fast mest av gammal vana tror jag).

Köttet är också värt några rader för jag har nog aldrig lyckats så bra med ryggbiff tidigare. Passade på och köpte Coop primas hängmörade, naturbetade kött, kanske spelade det in. Det fick vila en stund i kryddblandningen (spiskummin, koriander, salt) tills det var rumstempat

och sen stekte jag det ca en minut på varje sida, i smör och olja, på ganska hög värme. Innan jag skar upp det fick det vila under folie i säkert 10 minuter. Perfekt stekt, det var vi helt överens om.


Tillbehören passade också himla bra, tomatsalsa (pico de gallo) och guacamole, och så klart en Corona till. Bästa fredagsmiddagen. Som vi definitivt kommer att laga igen.

/Karin

Beef tacos till söndagsmiddag

I söndags kom vi hem från söndagslunchen hos svärmor och var sådär proppmätta som man bara kan vara efter en lunch hos svärmor.

I kylen låg en bit entrecote som krävde tillagning för att inte bli dålig och den planerade Biff Rydbergaren lät alldeles för mastig.

Jag började bläddra i Junk Food-boken som vi testar och hittade ett recept på Beef Tacos som lät spännande.

Sagt och gjort - en snabb sväng till affären för att köpa det som saknades, och lite modifieringar i receptet. Vi var mer sugna på nachos chips än tortillas och så blev det. Och så la vi till lite gräddfil.

Oj så gott! Och alldeles perfekt "lagom"-måltid för två vuxna.

Rekommenderas varmt som ett alternativ till fredagsmyset.

Kycklingburgare med currymayo och bacon

Alltså den nya boken! Om jag inte hade ogillat det faktum att ordet "fredagsmys" blivit både vedertaget och dessutom kommersialiserat de senaste åren hade jag kunnat konstatera att Junk food på riktigt förmodligen är svaret på det stora fredagsmysdilemmat. Nämligen: det måste finnas nåt mer än tacos att äta?! Här har vi nu en kokbok som hela familjen helhjärtat tar till sig direkt. Maken bläddrar i boken och suckar lyriskt "åh, foccaccia!", "åh, tuna melt!", "åh, club sandwich!". (Han är något av en brödjunkie). Och 5-årige sonen hittar också flera recept han vill testa: hamburgare, hamburgerbröd, pizza, hembakade tortillas, pommes frites (han gillar också sina kolhydrater) och i princip alla efterrätter. Och jag, jag vill provlaga ALLT. (Med några få undantag).

Sonen fick bestämma första receptet: hamburgerbröd. Till det: kycklingburgare med currymayo och bacon. Det första man kan notera är alltså att det här kanske inte är nåt man slänger ihop på en halvtimme efter jobbet en fredag eftersom hamburgerbröden ska jäsa i sammanlagt 70 minuter,


men om man har bröden klara (eller köper färdiga, fast gör inte det för det är ju halva poängen med den här boken, att det blir godare när man gör det själv) sen tidigare är övrigt rätt snabblagat. Mayon vispar man ihop på några minuter (jag rev äpplet istället för att finhacka det) och sen kan den stå till sig i kylen medan man fixar burgarna. Som var otroligt enkla att få till, bara mixa kycklingkött, citronskal, salt och peppar i matberedaren, forma burgarna, steka, klart! Med bacon, sallad, tomat, nybakade bröd och currymayo så klart var de hur goda som helst.


En Corona på det så är fredagskvällen kirrad. Om resten av recepten är lika bra som det här har vi ett par trevliga månader framför oss i kokboksklubben.

/Karin

Nästa bok då?

Nu har vi precis avslutat arbetet med den provencalska boken, och som ni kunde läsa i senaste inlägget så var vi sådär nöjda.
Jag fick precis en notifikation från Adlibris om att de nya böcker finns för upphämtning hos mitt Postenombud - åh peppen!

I november och december kommer vi att fokusera på TVÅ böcker. Alla tre var sugna på att laga mat från en julkokbok, men det går ju inte att laga julmat hela november OCH december. Då tappar ju vem som helst lusten.

Den första boken är: Junk Food: på riktigt av Liselotte Forslin.

Den andra boken är: Julkokboken av Allt om Mat.

Jag är väldigt sugen på att börja bläddra i bägge två och det kommer att bli kul att se om jag och mina medbloggare väljer samma recept att testa.

Återkommer med första provlagningen inom kort!

Betyg: Mina smaker från Provence, Danyel Couet

Välkomna till Kokboksklubbens första utvärdering. En grådaskig onsdagskväll träffades vi hemma hos Erika för att laga mat ur Danyel Couets kokbok Mina smaker från Provence. Och för att älta älta ÄLTA våra upplevelser under månaden.

Utvärderingen består av fyra delar.
1. Först anger vi våra plus och minus till kokboken.
2. Sen räknar vi ihop antalet recept vi lagat ur kokboken. Överstiger den siffran sex-åtta har vi nått över snittet för hur många recept man brukar laga ur en kokbok (som enligt Lotta Lundgren är tre till fyra. Det har hon sagt i Landet brunsås).
3. Vi korar bästa respektive sämsta recept. Helt subjektivt.
4. Till sist ger vi ett gemensamt betyg för kokboken (betygsskalan sträcker sig mellan 1-5).

Okej. Då kör vi.

PLUS:

• Goda, fina smaker på allt vi lagat (nåja, nästan allt).
• Kokboken innehåller väldigt fina och lockande bilder.
• Det här känns verkligen som provencalsk mat. Det här är en nischad kokbok där Danyel inte kompromissat med ingredienserna och försvenskat recepten. 
• Det är också en kokbok som verkligen bjuder upp till matlagning. Man känner sig huslig och redig när man styckar och confiterar och hackar och rör ihop de små mästerverken.
• Det är kort sagt en bra kokbok för helgmat när man har tid att laga och njuta av maten.

MINUS:

• Skitnödig ingredienser. Eller vad sägs om espelettepeppar, charantasimelon, Rove de Garrigue (små färska getostar) och esdragonvinäger?
• Dyra ingredienser som dessutom är svåra att få tag på. Till exempel innehåller recepten märgben, tonfisk, oxrevbensspjäll, vildsvin, confiterade anklår, vaktel eller lammstek. Karin hade problem att få tag på pastis och lavendelhonungen (till efterrätten Fåryoghurt med lavendelhonung och valnötter) gick inte att hitta. Inte i Farsta i alla fall.
• Rätterna tar lång tid att göra. Oxgrytan ska koka minst 1 1/2 timme, Bouillabaissen innehåller 25 ingredienser och en massa moment så klart. Priset tas dock av Vaktel med gröna oliver och plommon som tar 4 veckor att göra! Detta eftersom rätten innehåller confiterade citroner som tar just 4 veckor att stå till sig.
• Bland huvudrätterna är endast ett recept vegetariskt.
• Det är också lite märkligt (och tråkigt) att en så känd och etablerad kock använder sig av råvaror som är utrotningshotade så som tonfisk, uer och scampi.
• Man kan inte tänka "vad är jag sugen på ikväll?" utan rätterna kräver planering både när det gäller inköp och tillagningstid.
• Vi saknar också serveringsförslag till rätterna. Det har Erika skrivit om här, och Karin här.
• Och vissa moment hade gärna fått förklaras! I Confiterad lammstek står det att man ska täcka formen med plastfilm innan man steker den i ugnen i 5 timmar (inom parentes: FEM TIMMAR! jaja anyhow) vad menar Dayel här? Vad är det för en plastfilm? Karin hade också problem med att koka mandelpotatisen som ju kräver viss teknik. Det hade väl kunnat stå med? Samt lite kort information om hur man rensar och tvättar musslor – det kanske inte alla vet?
• Den innehåller inte några direkt roliga eller inspirerande efterrätter.

ANTAL LAGADE RECEPT: 12 (2 förrätter, 5 huvudrätter, 3 tillbehör, 2 efterrätter)

BÄSTA RECEPTET: Musslorna (tyckte vi alla tre)

SÄMSTA RECEPTET(N): Kyckling rôti med apelsin och fänkål (Erika), Köttgryta från Camargue (Karin) och Chokladmousse med olivolja (Elisabeth).

BETYG: Mina smaker från Provence får betyget TRE av Kokboksklubben. Det skall dock sägas att vi inte var eniga utan att betygen fördelades 2, 3, 4 med snittet 3 alltså.

Bonus: Plus och minus med en kokboksklubb

Eftersom det här var vår första träff passade vi på att utvärdera hela upplägget med att vara en del i en kokboksklubb:

PLUS:

• Tack vare kokboksklubben tog vi oss utanför vår bekvämlighetszon. Vi testade nya smaker och nya ingredienser.
• Vi lagade mat ur kokboken. Hur många kokböcker har vi inte köpt som bara blivit stående? Det är alltså ekonomiskt att vara med i en kokboksklubb!
• Att träffas och laga mat tillsammans kan vara bland det trevligaste man kan göra!

MINUS:

• En liten nackdel när man lagar så här intensivt ur en och samma kokbok är att många smaker återkommer. När det gäller Mina smaker från Provence är liksom rosmarin eller anis hela tiden.

 Sammantaget är ändå de bestående känslorna: genialiskt! Roligt!